Kristdemokraterna i S�dert�lje

Erk�nn folkmordet p� de kristna minoriteterna i Turkiet 1915

Thu, 11 Mar 2010 00:00:00 +0000

Erk�nn folkmordet p� de kristna minoriteterna i Turkiet 1915

Idag har Sveriges Riksdag att ta st�llning till en motion av Mikael Oscarsson (KD) och Lennart Sacr�deus (KD) om erk�nnande av Seyfo som folkmord p� de kristna minoriteterna i Turkiet 1915. Vi som undertecknar den h�r artikeln har beg�rt av Kristdemokraternas riksdagsgrupp att sluta upp helhj�rtat bakom motionerna.

Under det Osmanska rikets s�nderfall m�rdades mer �n en miljon kristna i Turkiet. M�let var att skapa ett land med ett spr�k och en religion. I den skeva visionen fanns inte l�ngre plats f�r n�gra kristna. De kristna ans�gs som illojala och icketrogna som m�ste f�rg�ras till varje pris. De grymheter som syrianer, armenier, assyrier och kald�er fick uppleva finns dokumenterade i en rad arkiv i Europa och Sverige.

De ohyggliga h�ndelserna i Turkiet 1915 �r av naturliga orsaker inte allm�nt k�nda i Sverige s�som exempelvis folkmorden i andra v�rldskrigets nazityskland. Turkiet var av naturliga orsaker en l�ngt mer avl�gsen plats i 1915 �rs Europa �n det �r idag. D� en exotisk yttersta utpost � idag ett popul�rt resm�l f�r m�nga svenskar som knackar p� d�rren f�r att bli medlemmar i EU. Men m�rk v�l � vi skuldbel�gger lika lite dagens Turkiet f�r h�ndelserna 1915 som vi skuldbel�gger dagens Tyskland f�r folkmorden i nazityskland under andra v�rldskriget. D�rf�r kan vi inte acceptera att erk�nnandet av folkmordet 1915 skulle l�ggas som last f�r dagens relationer till en helt annan turkisk stat. Det vore i l�nga stycken samma sak som att f�rneka f�rintelsen i Nazityskland av respekt f�r den kristdemokratiska regeringen Merkel i Tyskland.

Minst 1,5 miljoner kristna d�dades under Ottomanska rikets s�nderfall mellan 1915 och 1922 p� det geografiska omr�de som idag utg�r Turkiet. Dagens turkiska stat bildades f�rst 1923. Frankrike blev 2001 f�rsta land att erk�nna Seyfo som folkmord. Sedan dess har ett 20-tal l�nder gjort samma sak, exempelvis Belgien, Schweiz och Polen.

Likheterna med Nazitysklands utrotning �r i m�nga stycken gr�sligt i�gonfallande. F�rintelsen i Nazityskland var en kopia av folkmordet Seyfo. Hitler hade god insyn genom Tysklands diplomater som tj�nstgjort i Turkiet och i andra Osmanska st�der. D�r fanns de hemliga transporterna p� n�tterna. Via j�rnv�gen packades m�nniskorna in i godsvagnar som sillar eller ocks� fick de g� �ndl�sa vandringar tills de dog.

Bevisen �r massiva p� vad som verkligen h�nde. D�r fanns den svenske ambassad�ren Anckarsv�rd som tj�nstgjorde �ren 1906-1920 och d�r tj�nstgjorde den svenske milt�rattach�n Einar af Wirs�n 1915 �1918. B�da skrev utf�rliga rapporter till Sverige. Den diplomatiska k�ren fr�n b�de stora och sm� l�nderna s�g och h�rde och skrev m�ngder av rapporter om vad som h�nde. Flera tusen mission�rer som arbetade inom sjukv�rd och skolv�rlden skrev massor av brev. Det finns i dag tusentals bilder samlade som dokumenterar vad som h�nde. Nog f�rv�nar det oss som kristdemokrater att den svenska staten, som redan 1915 k�nde till folkmordets omfattning, �nnu snart 100 �r efter h�ndelserna inte erk�nner folkmordet. Det �r h�g tid att �ndra p� det.

Vi kr�ver en f�r�ndring. Nu beg�r vi att det kristdemokratiska partiet sluter upp helhj�rtat bakom Mikael Oscarssons och Lennart Sacr�deus motion och att v�ra riksdagsledam�ter r�star f�r motionen och d�rigenom kr�ver att Sverige fullt ut erk�nner folkmordet p� de kristna i Turkiet 1915.

Robert Halef
Gruppledare i S�dert�lje och ledamot i partistyrelsen

Bertil Bengtsson
F�rfattare till boken Sv�rdets �r

Christina Doctare
L�kare, f�rfattare och samh�llsdebatt�r

Charlie Weimers
F�rbundsordf�rande i Kristdemokratiska Ungdomsf�rbundet

S�lj Telge Energi

Mon, 8 Feb 2010 00:00:00 +0000

Vi vill s�lja Telge Energi

Kristdemokraterna �r m�na om att st�rka kommunens ekonomi och minska riskerna f�r medborgarna genom kommunalt �gande av bolag p� konkurrensutsatta marknader. Jag har skrivit ett f�rslag till kommunfullm�ktige att s�lja Telge Energi till andra kapitalstarka och kompetenta �gare. Kommunen �r varken det ena eller det andra.

Energimarknaden blir allt mer komplex och utbredd. F�r att driva verksamheten p� ett marknadsm�ssigt s�tt tvingas v�rt energibolag exempelvis att s�ka kunder utanf�r S�dert�ljes gr�nser, det kan vi v�l f�rst�. Men vi anser att det ligger utanf�r kommunmedborgarnas intresse att bedriva verksamheter �ver hela v�rlden och rikta sig till kunder i hela landet.

Det �r i skrivande stund oklart hur mycket kommunen skulle f� f�r Telge Energi. Bolaget gjorde en vinst p� 29 miljoner 2007 och 9 miljoner 2008, efter en kostsam omst�llning till mer milj�v�nlig energi som sannolikt st�rker bolagets konkurrenskraft p� sikt. Bolaget har d�rtill sedan flera �r Sveriges mest n�jda kunder.

Ett attraktivt bolag att erbjuda till f�rs�ljning, kort sagt. Och de int�kter som vi kan f� genom f�rs�ljningen och minskade r�ntekostnader kan p� sikt komma till god anv�ndning inom kommunens k�rnverksamheter; v�rd, skola och omsorg.

Robert Halef
Gruppledare Kristdemokraterna

S�lj varuhuset Kringlan och Lunagallerian

Wed, 3 Feb 2010 00:00:00 +0000

S�lj varuhuset Kringlan och Lunagallerian

Kristdemokraterna �r m�na om att st�rka kommunens ekonomi och minska riskerna f�r medborgarna genom kommunalt �gande av bolag p� konkurrensutsatta marknader. Nu beg�r vi att kommunfullm�ktige pr�var fr�gan om �gandet av KB Maren och KB Luna som enskilt �rende.

Kristdemokraterna f�resl�r att ge Telgekoncernen i uppdrag att f�rbereda och slutf�ra f�rs�ljning av delar av sin verksamhet till andra kapitalstarka och kompetenta �gare. Kommunen �r varken det ena eller det andra. Exempelvis anser vi inte att kommunen genom sina bolag �r b�st s�nda att �ga och f�rvalta stora handelsgallerior.

Kristdemokraterna har tidigare varit positiva till upprustning av galleriorna Luna och Kringlan. D� handelsgalleriorna nu �r upprustade vill vi s�lja b�de KB Maren och KB Luna, d�r �ven SE-bankshuset ing�r.

Med anledning av ovan anf�rda f�resl�r jag kommunfullm�ktige besluta

att s�lja KB Maren.
att s�lja KB Luna.

Robert Halef
Gruppledare Kristdemokraterna

Telge Energi AB kan komma att s�ljas

Thu, 28 Jan 2010 00:00:00 +0000

Telge Energi AB kan komma att s�ljas

Telge Energi AB kan komma att s�ljas. Det f�resl�r Kristdemokraternas gruppledare Robert Halef i en motion till kommunfullm�ktige.

S�lj Telge Energi AB

Kristdemokraterna f�resl�r att ge Telge AB i uppdrag att f�rbereda och slutf�ra f�rs�ljning av Telge Energi AB till andra kapitalstarka och kompetenta �gare. Kommunen �r varken det ena eller det andra. Aff�ren b�r enligt v�r mening avslutas redan under innevarande �r.

Det �r i skrivande stund oklart hur mycket kommunen skulle f� f�r Telge Energi AB. Telge Energi gjorde en vinst p� 29 miljoner 2007 och 9 miljoner 2008, efter en kostsam omst�llning till mer milj�v�nlig energi som sannolikt st�rker bolagets konkurrenskraft p� sikt. Bolaget har d�rtill sedan flera �r Sveriges mest n�jda kunder. Ett attraktivt bolag att erbjuda till f�rs�ljning, kort sagt.

Med anledning av ovan anf�rda f�resl�r jag kommunfullm�ktige besluta

att s�lja Telge Energi AB.

-----------------------------------------

Fr�gor om motionen? Kontakta Robert Halef (KD) 070-777 80 86

KD uppmanar att st�dja hj�lparbetet p� Haiti

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 +0000

KD uppmanar att st�dja hj�lparbetet p� Haiti

Kristdemokraternas lokalavdelning i S�dert�lje ger en g�va p� 3000 kr till R�da Korsets katastrofarbete p� Haiti. Samtidigt uppmanar vi S�dert�ljes f�retag, f�reningar och medborgare att g�ra likadant.

Det sm�rtar att se det lidande som Haitis befolkning drabbats av efter den sv�ra jordb�vningskatastrof som drabbat huvudstaden Port-au-Prince uppmanar vi nu till givmildhet inf�r v�ra hj�lporganisationer som �r i stort behov av st�d f�r att kunna hj�lpa offren som skadats i det kraftiga skalvet.

Hj�lpinsatserna beh�vs verkligen och m�nga skadade v�ntar fortfarande p� hj�lp.
Varje bidrag g�r skillnad. Stora som sm�.

�Kul Tur p� stan� och �Kokkonst p� stan�

Wed, 20 Jan 2010 00:00:00 +0000

�Kul Tur p� stan� och �Kokkonst p� stan�

�Kul Tur p� stan� handlar om att visa S�dert�lje fr�n en annorlunda sida. De m�nga konstn�rernas och kulturut�varnas. Skyltf�nster, gator och gath�rn ska fyllas med musik, teater och konst under n�gra kulturladdade sommarveckor. Vi vill blanda S�dert�ljes handel och folkliv med en m�ngd olika kulturarrangemang d�r kulturut�vare ska f� spela en roll vid i stort sett varje gath�rn i centrum.

I samarbete med handlarna och K�pmannaf�reningen vill vi ocks� l�ta representanter f�r stadens kulturliv skylta om i skyltf�nstren. Med tiden vill vi utveckla en m�tesplats f�r kultur och teaterintresserade i hela landet. Kanske ges ocks� utrymme f�r att sl� h�l p� myten att kultur m�ste vara dyr f�r att vara n�got v�rd.

Samtidigt med �Kul Tur p� stan� vill vi duka upp l�ngbord och l�ta bes�kare smaka p� S�dert�ljes matkultur. Det har vi kallat �Kokkonst p� stan�. Inte olikt Stockholmsrestaurangernas arrangemang �Smaka p� Stockholm�, d�r stadens kr�gare och restaurat�rer f�r visa prov p� sin kokkonst och du som bes�kare sj�lv f�r avg�ra vad som �r god kultur.

Med anledning av ovan anf�rda f�resl�r jag kommunfullm�ktige besluta

att S�dert�lje kommun ska planera och genomf�ra evanemangen �Kul Tur p� stan� och �Kokkonst p� stan� i samarbete med S�dert�ljes f�reningsliv och n�ringsliv.

Robert Halef
Gruppledare Kristdemokraterna

Verkligheten vid k�ksbordet

Wed, 13 Jan 2010 00:00:00 +0000

Verkligheten vid k�ksbordet

Sedan Kristdemokraternas riksting i juni f�rra �ret har vi kristdemokrater pratat om �Verklighetens folk�. Om dem som lever som folk g�r mest. Som tycker att det �r okej med familj, att arbeta, ta semester, ha fredagsmys och titta p� "S� ska det l�ta" i TV. Som inte vill att politiker ska l�gga sig i f�r mycket av den egna vardagen och som inte vill leva i ett samh�lle d�r h�lften �r till�tet och resten �r f�rbjudet.

Allt sedan dess har uppr�rdheten �ver begreppet verklighetens folk n�tt s�dana h�jder att det �r uppenbart att en �m t� har tr�ffats. Varf�r ska det vara s� sv�rt och sm�rtsamt f�r oss politiker och opinionsbildare att erk�nna att v�r politiskt etablerade verklighet kanske inte alltid sammanfaller med de angel�genheter m�nniskor upplever i sin vardag?

I v�rt parti har vi precis som i m�nga andra haft en tendens att vilja styra och st�lla ist�llet f�r att lita till folks eget omd�me. Vi kristdemokrater har p�b�rjat en sj�lvkritisk process. Vi politiker m�ste l�ra oss att st� ut med att m�nniskor g�r sina egna livsval inom v�ldigt vida ramar, �ven om de inte faller just oss i smaken. Men hos st�rre delen av Sveriges kulturella och politiska elit �r det ett fr�mmande syns�tt.

�ven det enkla faktum att vi har anv�nt bilden av m�nniskors k�ksbord f�r att visa p� skillnaden mellan vanligt folks och tyckarelitens perspektiv har uppr�rt �verm�ttan. Man kunde f�rst�s valt att rycka p� axlarna �t det, men vi har valt att g�ra mer �n s�. Som svar p� kritiken g�rs nu en k�ksbordsturn� genom Sverige. Just i dagarna sl�r vi oss ner vid ett k�ksbord i S�dert�lje. Vi har bjudit in oss sj�lva f�r att lyssna. H�ra vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i vardagen. Vad man �nskar att politiken ska hj�lpa till med och vad politikerna inte har med att g�ra.

Som politiker sitter vi inte bara i m�nga och l�nga sammantr�den. Vi reser ocks� v�ldigt mycket. Under de flesta resor tr�ffar man personer som f�retr�der en skola, en f�rening, ett yrke, en �ldersgrupp och s� vidare. Viktiga roller, i vilken man har viktiga erfarenheten att f�rmedla. Men om m�nniskor ist�llet f�r ta sin utg�ngspunkt i det privata, vad �r det d� de vill ber�tta? Vilka prioriteringar vill man g�ra om man tittar p� v�rlden fr�n sitt k�ksbord och genom sitt eget k�ksf�nster?

Vi politiker m�ste hitta nya former f�r att h�ra m�nniskor direkt, utan att deras uppfattningar filtreras genom framf�r allt medierna. F�r politik ska vara principfast och v�rderingsstyrd, men ocks� f�rankrad i samma verklighet som hos de m�nniskor som antas omfattas av den. Annars halkar man f�rr eller senare snett, som n�r r�dgr�na f�retr�dare kr�ver kvotering av f�r�ldraf�rs�kringen eller en normkritisk myndighet.

Kanske kommer vi att f� veta att vi har haft fel n�r vi s�tter oss till bords. Att det inte finns n�gon som helst skillnad mellan vad folk och �siktseliten tycker. Kanske visar det sig att m�nniskor i allm�nhet vill att staten ska �ka styrningen av familjelivet. Kanske tycker man kvotering �r en bra princip. Kanske det, men l�t oss tvivla. I alla h�ndelser �r det d�r det ska s�gas: vid k�ksborden. Och det �r d�r vi vill s�tta oss ned och lyssna.

G�ran H�gglund,
Partiledare Kristdemokraterna

Robert Halef,
Gruppledare Kristdemokraterna S�dert�lje

Julefrid f�r irakier p� flykt

Thu, 24 Dec 2009 00:00:00 +0000

Julefrid f�r irakier p� flykt

Julefriden i S�dert�lje st�rs av tr�kiga bud fr�n Irak. Det urskillningsl�sa v�ldet har gjort att Migrationsverket nu tvingas se �ver de kristna flyktingars skyddsbehov, vilket kan leda till att de kristna Irakier l�ttare kan f� uppeh�llstillst�nd. Det �r ett v�lkommet besked fr�n Migrationsverket. Det var p� tiden, eftersom den kristna gruppen �r extra utsatta p� grund av deras religi�sa och etniska tillh�righet. Dessv�rre �r det inte tillr�ckligt.

Vad beh�ver d� mer g�ras? Jag har sedan tidigare kr�vt, och st�r fortfarande orubbat fast vid, att de kristna minoriteterna i Irak b�r erbjudas en skyddszon i Irak. En Autonomi liknande den som den kurdiska folkgruppen har i norra Irak. Det skulle ge m�jlighet till skydd och undvika ytterligare stora flyktingv�gar.

Men det r�cker inte. Jag menar att det �r huvudl�st och k�nslokallt att tvinga m�nniskor att l�mna lugna Sverige och �ka tillbaka till ett Irak som inte uppfyller n�gra som helst s�kerhetskrav, sett ur v�ra vardagliga svenska perspektiv. D�rf�r borde samtliga kristna irakiska flyktingar i Sverige erbjudas amnesti, utan on�dig f�rdr�jning.

Visst f�rst�r jag att mina f�rslag kan inneb�ra en utmaning �ven f�r oss h�r i Sverige. Inte minst som lokalpolitiker i S�dert�lje, som ensam tagit emot fler flyktingar fr�n Irak �n USA, har jag sett p� n�ra h�ll hur tungt det kan vara att erbjuda en s�ker plats p� jorden. �nd� m�ste ord g� till handling. Ordet "solidaritet" m�ste bli mer �n bara lite trycksv�rta. Och vem har egentligen p�st�tt att det ska vara enkelt att hj�lpa andra m�nniskor i n�d?

Ist�llet f�r fattigdom, krig och f�rf�ljelse m�ste vi i Sverige erbjuda en nystart f�r de h�r m�nniskorna. En nystart som de inte kan f� i Irak eller grannl�ndernas n�dtorftiga flyktingl�ger. Det skulle jag vilja ge i julklapp - julefrid f�r kristna irakier p� flykt i Sverige.

Robert Halef
Gruppledare f�r kristdemokraterna i S�dert�lje

Varf�r s� br�ttom med byggbolaget?

Mon, 14 Dec 2009 00:00:00 +0000

Varf�r s� br�ttom med byggbolaget?

Nu har S�dert�lje kommun slutligen best�mt sig f�r att starta ett gemensamt byggbolag med Peab, beslutet fattas sannolikt i kommunfullm�ktige den 17 december. Varf�r? �r det avsaknaden av byggbolag som har lett fram till S�dert�ljes h�ga arbetsl�shet? Naturligtvis inte.

N�r media under sommarens politikerspektakel i Almedalen p� Gotland rapporterade om S�dert�ljes och Peabs n�rmanden s� n�mnde man att S�dert�lje har h�g arbetsl�shet, bostadsbrist, och flyktingar med erfarenhet fr�n byggsektorn. Man gl�mde bara att ber�tta att S�dert�lje har ett socialdemokratiskt kommunalr�d som vill spela i storfr�sarnas division.
Ett kommunalr�d som hellre driver egna f�retag �n att �ppna famnen f�r det fria n�ringslivet.

Men socialdemokraterna har inte majoritet i kommunen, det �r allm�nt k�nt vid det h�r laget. F�r att f� majoritet i kommunfullm�ktige har Anders Lago under n�gra m�naders tid s�nt ut sina lakejer att fiska efter st�d i det borgerliga l�gret. V�n av ordning skulle tro att det �r ett utsiktsl�st arbete. Inget parti i alliansen skulle v�l g� med p� att starta ett byggbolag som ska konkurrera med det privata n�ringslivet? Men d�r tog vi fel. D�m om min f�rv�ning n�r man fick napp hos Moderaterna.

Men Moderaterna har inte n�jt sig med att st�dja Socialdemokraterna i detta huvudl�sa f�rslag. Man har dessutom valt att g�ra fr�gan till sin egen genom att f�resl� den socialdemokratiska paradfr�gan i sin egen moderata budget. Ist�llet f�r den tydliga kontrast mellan partierna som man �r van vid fr�n andra sammanhang s� har man p� det h�r s�ttet skapat ett obegripligt samf�rst�nd.

Fr�n andra h�ll i l�net blev det genast ett herrans liv. Ett moderat kommunalr�d ifr�n en annan kommun i l�net kallade det f�r "ett planekonomiskt experiment".

Kristdemokraterna och Folkpartiet har i f�rsta hand yrkat p� avslag och i andra hand yrkar vi kristdemokrater p� ett kompromissf�rslag � att godk�nna den grundl�ggande projektid�n, men att �ppna f�r konkurrensinslag i projektet och l�ta fler vara med p� t�get, exempelvis Reinholds, Veideke, JM, eller andra byggbolag. Men fr�n de stora partierna m�ttes vi av kalla handen. Jag kan inte tolka det p� annat s�tt �n att man �ppet demonstrerar att man vill favorisera ett enskilt f�retag i byggbranschen. Man fr�gar sig f�rst�s vart det ska leda i framtiden.

Ist�llet f�r det kommunala byggbolaget har kristdemokraterna f�reslagit ett projekt som vi kallar "Handslag S�dert�lje". I korthet g�r det ut p� att kommunen i samr�d med f�retagen ska st�lla krav p� instegsjobb f�r flyktingar vid st�rre upphandlingar. P� det s�ttet skulle fler f� in foten p� arbetsmarknaden �n med det huvudl�sa f�rslaget om kommunalt byggbolag.

Vi f�resl�r dessutom att man s�ljer 25 % av Telge Bost�ders fastighetsbest�nd och att man med vinsten bygger nytt och rustar upp kvarvarande fastigheter, detta ger ocks� �kade arbetstillf�llen f�r byggbranschen.

Med Kristdemokraternas politik �r politikerna politiker och f�retagare �r f�retagare. D�rf�r att det fungerar b�st s�. Kommunen ska aldrig konkurrera med de f�retag som vi ist�llet borde g�ra allt f�r att stimulera.

Robert Halef
Gruppledare Kristdemokraterna S�dert�lje

Vi vill ge alla mer att s�ga till om

Wed, 2 Dec 2009 00:00:00 +0000

Vi vill ge alla mer att s�ga till om

Sverige har drabbats av en kris som inte l�mnat n�gon ober�rd. Vi vet att ekonomin s� sm�ningom v�nder, men vi vet ocks� att r�tt politik f�r v�ndningen att komma snabbare. Kristdemokraterna ser d�rf�r tre viktiga uppgifter under kommande mandatperiod.

Den f�rsta uppgiften �r att f� ordning p� ekonomin efter krisen och se till att det skapas nya jobb. Det beh�vs fler utbildningsplatser och b�ttre hj�lp att hitta de jobb som finns. Men mest av allt kr�vs en politik som f�r f�retag att starta och v�xa.

Alliansen har redan s�nkt arbetsgivaravgifterna och bolagsskatten och tagit bort f�rm�genhetsskatten. Vi har inf�rt rot-avdrag och gjort hush�llstj�nster billigare. Valfrihetsreformer inom v�rd och omsorg har gett fler m�jlighet att driva f�retag. Vi �r p� r�tt v�g, men mycket arbete �terst�r. Vi beh�ver bli b�ttre p� att ta tillvara alla m�nniskors f�rm�ga. Vi beh�ver forts�tta att f�r�ndra de skatter och regler som hindrar att nya jobb blir till.

Den andra uppgiften �r att ge m�nniskor och familjer st�rre frihet. Att s�tta en gr�ns f�r politiken. F�r n�r politiken saknar gr�ns blir varje aspekt av livet ett problem som kan l�sas med lagstiftning och skatter. Det blir radikalt att p�st� att f�r�ldrar vet vad som �r b�st f�r deras barn. M�nga menar ist�llet att politiker ska r�tta till det som familjer har valt fel. �nd� st�r Kristdemokraterna fast vid just detta: att f�r�ldrar, i allm�nhet och f�r det mesta, vet vad som �r b�st f�r deras barn.

En s�dan utg�ngspunkt st�ller krav p� politiken. Krav p� att l�ta bli att l�gga sig i. Vi beh�ver fler arbetade timmar i Sverige sammanlagt. Men svaret �r inte att f�r�ldrar ska f� mindre tid med sina barn, utan att fler arbetar. Arbetslinjen �r bra men den ska inte styra allt. De f�r�ldrar som vill ska kunna vara hemma lite l�ngre med sina barn. De pappor och mammor som vill dela lika p� f�r�ldraf�rs�kringen ska uppmuntras att g�ra det. De som inte vill dela exakt lika ska f� l�ta bli.

Kristdemokraterna st�r ocks� fast vid att s�nkta skatter f�r vanliga m�nniskor ger fler m�jlighet att ha marginaler i vardagsekonomin. Att vara trygga. Trygghet handlar n�mligen om att kunna m�ta livets utmaningar. D�rf�r handlar trygghet till stor del om pengar. Bara den som aldrig haft tomt i pl�nboken kan v�l h�vda motsatsen.

Den tredje uppgiften �r att h�ja kvaliteten p� det som politiken faktiskt ska g�ra.
Sverige beh�ver en politik som g�r �ldreomsorgen tryggare. Som ser till att k�erna i sjukv�rden f�rsvinner. Som ger l�rarna tid f�r att f�rmedla kunskap och skapa arbetsro. Som ser till att sjukf�rs�kringar och andra trygghetssystem fungerar. Som skapar m�jligheter f�r polisen och domstolarna att g�ra sitt jobb. En politik som t�nker l�ngsiktigt, som prioriterar utveckling och tillv�xt och som tar klimathotet p� allvar.

Sverige st�r inf�r ett v�gval. Vi kan v�lja att bygga vidare p� en politik som ger m�nniskor mer att s�ga till om. Eller s� kan vi l�ta politiken helt ta �ver. V�gvalet g�rs den 19 september 2010.

Robert Halef (KD)
partistyrelseledamot, gruppledare i kommunfullm�ktige i S�dert�lje

Emma Henriksson (KD)
riksdagsledamot, distriksordf�rande Stockholms l�n

Interpellation ang�ende trygghetsbost�der

Tue, 1 Dec 2009 00:00:00 +0000

Interpellation ang�ende trygghetsbost�der

Trygghetsbost�der �r en ny boendeform f�r personer som fyllt 70 �r som inte kr�ver bist�ndsbed�mning fr�n kommunen. Ut�ver l�genheter med god tillg�nglighet ska de ocks� ha tillg�ng till utrymmen f�r de boendes m�ltider, samvaro, hobby och rekreation. De ska bemannas med personal p� vissa tider varje dag f�r att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma m�ltider och erbjuda kulturella aktiviteter. De ska vara planerade s� att det �ven �r m�jligt att bo kvar om man f�r en funktionsneds�ttning som kr�ver hj�lpmedel f�r f�rflyttning.

Alliansregeringen inf�rde 2007 ett investeringsst�d f�r s�rskilt boende med heldygnsomsorg p� 500 miljoner kronor per �r. Syftet var att tillskapa fler platser i s�rskilt boende. Nu beslutar Regeringen i en f�rordning att investeringsst�det f�r s�rskilda boenden �ven ska kunna l�mnas till den nya boendeformen - trygghetsbost�der f�r �ldre. Investeringsst�det p� 500 miljoner kronor blir d�rmed tillg�ngligt s�v�l f�r nybyggnad som f�r ombyggnad till trygghetsbost�der.

Med anledning av ovan anf�rda fr�gar jag
�ldreomsorgsn�mndens ordf�rande Kerstin Pettersson:

Har du f�r avsikt att att arbeta f�r att S�dert�lje ska s�ka medel fr�n investeringsst�det f�r att bygga trygghetsbost�der?
N�r och var kan de f�rsta trygghetsbost�derna bli klara f�r inflyttning i S�dert�lje?

Robert Halef,
Gruppledare Kristdemokraterna

Nu f�r �ldre valfrihet

Wed, 25 Nov 2009 00:00:00 +0000

Nu f�r �ldre valfrihet

Vi kristdemokrater anser att du som �ldre har en sj�lvklar r�tt att best�mma �ver ditt eget liv. Att leva ditt liv som du alltid gjort, med b�de de vanor och ovanor som du lagt dig till med under livets g�ng � �ven den dag de beh�ver st�d fr�n �ldreomsorgen. D�rf�r handlar �ldreomsorgens st�rsta utmaning inte i f�rsta hand om kronor och �ren utan om f�rm�gan att anpassa sig efter dig som person.

En av f�ruts�ttningarna f�r att �ldreomsorgen ska kunna anpassa sig efter varje person �r m�ttet av valfrihet och bredden av utf�rare. D�rf�r har vi i m�nga �r varit tydliga i v�ra krav att inf�ra valfrihet inom hemtj�nsten i S�dert�lje. Nu �r beslutet �ntligen taget. Efter alliansens sega budgetf�rhandlingar �ver blockgr�nsen har vi enats om att inf�ra valfrihet inom hemtj�nsten i hela S�dert�lje kommun fr�n och med den 1 oktober n�sta �r.

Nu kan vi kristdemokrater tillsammans med de �ldre v�lkomna ett brett spektra av privata, kooperativa och ideella utf�rare till kommunen. Ist�llet f�r att som idag begr�nsa oss till n�gra enstaka eller inga valalternativ alls. I och med att valfrihetssystemet inf�rs i S�dert�lje kan du v�lja den hemtj�nstutf�rare som har det b�sta erbjudandet, det b�sta ryktet eller kanske den trevligaste personalen. Det �r viktigt att kunna v�lja vem som kommer till ditt hem och hj�lper dig med s�dant som du brukat g�ra sj�lv. Men det �r ocks� viktigt att kunna v�lja bort den som inte sk�ter sig.

Alltf�r l�nge har s�dan d�r grundl�ggande valfrihet varit f�rebeh�llet dom med v�lfylld pl�nbok och eller goda kontakter. Genom att inf�ra valfrihet inom hemtj�nsten f�r alla och envar m�jlighet att best�mma vad som �r bra f�r en sj�lv. Det ger inte bara frihet utan ocks� trygghet till alla och envar som beh�ver hj�lp fr�n hemtj�nsten.

Kommunens uppgift, f�rutom att betala kostnaderna, �r precis som tidigare att bed�ma omfattningen av st�det, komma �verens om priser, m�ta behov, auktorisera och kvalitetss�kra utf�rare och d�refter �verl�mna till den enskilde att efter eget val v�lja vem som ska utf�ra hemtj�nstinsatsen.

Vem vill ha det s� h�r? Vem vill inte ha valfrihet? Enligt en unders�kning fr�n Synovate Temo �r 2 av 3 personer �ver 60 �r positiva till mer valfrihet. Det handlar helt enkelt om att de �ldre vill kunna best�mma �ver sin egen vardag. Att sj�lv f� best�mma vem som ska komma hem och hj�lpa till med morgonduschen om man har hemtj�nst. Och f�r dig som inte vill eller kan v�lja finns fortfarande kommunen kvar som utf�rare. Ingen kommer att tvingas att v�lja, ett s�dant tv�ng vore f�rst�s en on�dig inskr�nkning i ditt liv.

I S�dert�lje bygger valfrihetssystemet p� Lagen om Valfrihetssystem. Det inneb�r att leverant�rerna av hemtj�nst inte konkurrerar med varandra om b�sta pris utan ist�llet om kvalitet och popularitet. Eftersom det �r du sj�lv som avg�r vilken leverant�r som du tror �r b�st, utifr�n deras kvalitet och deras erbjudanden.

Hur m�nga leverant�rer av hemtj�nst kommer det att finnas i S�dert�lje? Det �r f�rst�s sv�rt att s�ga p� f�rhand. Men s�v�l privata f�retag som ideella organisationer kommer att kunna ans�ka om att bli godk�nda som leverant�rer. Alla leverant�rer som ans�kt om att f� vara med i valfrihetssystemet och som uppfyller de fastst�llda kraven kommer att godk�nnas. Vi vet redan, fr�n �vriga delar av landet, att det h�r gynnar kvinnligt f�retagande. Det ser vi som en positiv bonus!

I oktober n�sta �r k�r vi ig�ng i S�dert�lje. V�lkommen att v�lja fritt!

Robert Halef,
Gruppledare Kristdemokraterna S�dert�lje

Bostadspolitik som fungerar - ska det vara s� sv�rt?

Wed, 18 Nov 2009 00:00:00 +0000

Bostadspolitik som fungerar - ska det vara s� sv�rt?

M�nga dr�mmer om att f� �ga sin egen bostad, andra f�redrar att hyra sin bostad. Oavsett hur man vill ordna sitt boende har man r�tt till en fungerande bostadsmarknad. Det kan man inte s�ga att vi har i Sverige idag. Det blir kanske speciellt p�tagligt h�r i storstadsomr�dena.

Den svenska bostadspolitiken har p� m�nga s�tt havererat. Det �r ingen nyhet. Det �r ingenting som har skett de senaste �ren, ist�llet �r det resultatet av �rtionden av misslyckad bostadspolitik. Med facit i hand kan vi konstatera att k�erna till attraktiva hyresr�tter har blivit l�jligt l�nga. Bostadsr�tten, en �gandeform lika svensk som k�ttbullar med lingonsylt, skulle kunna vara ett alternativ. Men bostadsr�tterna �r mycket dyra, med tanke p� den svaga �gander�tten i boendeformen.

Den havererade bostadspolitiken m�ste b�rja fungera igen. D�rf�r har vi n�gra riktigt bra och konkreta �tg�rder p� g�ng. Det h�r �r ingen helhetsl�sning, det f�rst�r jag ocks�. D�rf�r �r jag tacksam f�r f�rslag fr�n dig som befinner dig mitt i vardagslivet. Du kanske har en id� som vi har missat.

�garl�genheter i b�de nya och gamla hus
�garl�genheter. Vi vill att den nya boendeformen �garl�genheter �ven ska kunna bildas i redan befintliga hus. �garl�genheten ing�r i en tredimensionell fastighetsbildning d�r du �ger din l�genhet. En betydligt starkare �gander�tt �n bostadsr�tten, som bara �r en nyttjander�tt. Exempelvis kan du inteckna eller hyra ut din �garl�genhet till n�gon som ett f�rstahands hyreskontrakt i enlighet med hyreslagen. �garl�genheter �r en vanlig �gandeform p� m�nga h�ll i Europa, exempelvis i Danmark och Norge.

S�nk skatten f�r hyresinkomster
Vi vill �ka incitamenten till privat uthyrning av bost�der genom att s�nka skatten ytterligare f�r hyresinkomster de kommande �ren. Man kan t�nka sig b�de l�gre skattesatser i allm�nhet och ett h�gre tak - allts� att du ska kunna tj�na mer p� uthyrningen innan du beh�ver betala skatt alls.

Skatteavdrag f�r ungas bosparande
Vi vill uppmuntra till att fler unga ska se framtiden ann genom att spara till sitt eget boende. D�rf�r f�resl�r vi att man fram till man fyller 34 �r ska f� m�jlighet att dra av sitt bosparande i deklarationen. Ett s�dant system f�r ungas bosparande finns i Norge sedan 1991. Den som sparar 21 200 kronor per �r f�r med v�rt f�rslag en skatterabatt p� drygt 6 000 kronor.

Slopad skatt vid uthyrning av del i bostad
Tillsammans med mina kommunalr�dskollegor i Stockholmsomr�det har jag ocks� f�reslagit att helt slopa beskattningen n�r du hyr ut en del av din bostad. Det skulle direkt skapa ett v�rdefullt tillskott av bost�der, huvudsakligen f�r ungdomar. Med relativt enkla medel kan befintliga bost�der byggas om och vid nyproduktion av bost�der kan boendekalkylen f�rb�ttras genom att planera en uthyrningsdel.

Robert Halef,
Gruppledare Kristdemokraterna S�dert�lje

Har S�dert�ljes politiker �vergett sina principer?

Thu, 29 Oct 2009 00:00:00 +0000

Har S�dert�ljes politiker �vergett sina principer?

I fredags beslutade kommunstyrelsen i S�dert�lje att g� vidare med planerna p� ett eget byggbolag till kommunfullm�ktige. Jag har aldrig kunnat acceptera S�dert�lje kommuns planer p� att starta ett kommunalt byggbolag tillsammans med Peab, det har jag redan gjort tydligt i debatten.

Varf�r tar jag s� tydlig st�llning i fr�gan? Jag som �r s� m�n om att alla som kan arbeta ska f� en chans p� arbetsmarknaden? Jag har heller inget emot Peab - det �r helt s�kert ett av Sveriges finaste och mest v�lsk�tta byggbolag - med god renomm� i S�dert�lje. De byggde nya stadshuset, fotbollsarenan och sk�tte upprustningen av Kringlan. Vad �r d� mitt alternativ? Jag tycker att kommunen borde ha st�llt krav p� instegsjobb vid kommunens egna byggprojekt. Men det finns f�rst�s fler l�sningar.

Instegsjobb som krav vid vissa anbudsf�rfaranden
Alliansregeringen erbjuder redan ett system som kallas �Instegsjobb� som hade kunnat fungera mycket v�l �ven f�r byggprojekt. Alla arbetsgivare som anst�ller en nyanl�nd invandrare kan f� 75 procent av l�nen i bidrag ifall jobbet kan kombineras med den viktiga spr�kutbildningen inom SFI. Den h�r m�jligheten finns sj�lvklart ocks� f�r de byggbolag som l�gger anbud p� byggprojekt i S�dert�lje. S�dert�lje kommun hade f�rst�s kunnat v�lja att skriva in det som ett krav i anbudsf�rfarandena vid kommunens byggprojekt. Det har kommunen valt att inte g�ra, gissningsvis p� grund av den socialdemokratiska sm�aktigheten mot alliansregeringens id�er.

Annonsera ut del�garskapet
Om man nu prompt vill ha ett kommunalt byggbolag s� kunde man ju ocks� ha annonserat ut del�garskapet s� att vilken entrepren�r som helst kunde ha hakat p�, ist�llet f�r att som nu � v�lja ett p� f�rhand favoriserat bolag.

Etiskt of�rsvarbart
Det finns goda moraliska sk�l till varf�r kommunen alltid ska s�tta konkurrensreglerna p� hedersplats. Det �r helt enkelt d�rf�r att ingen vill hamna p� skam. Hur kul vore det om det var ditt f�retag eller din arbetsgivare som missade chansen att g�ra en bra aff�r d�rf�r att kommunens politiker och tj�nstem�n har best�mt sig att favorisera dina konkurrenter? Jag tror att var och en av oss, med v�rt sunda f�rnuft, kan s�ga att vi inte skulle vilja r�ka ut f�r det. �nd� verkar det bli s�.

Telgekoncernen fullf�ljer inte sitt uppdrag
Koncernledningen i kommunens bolag Telge AB �r ivriga och har jobbat h�rt f�r att �vertyga politikerna om att det sam�gda byggbolaget �r den r�tta v�gen att g�. Och man h�nvisar ivrigt med ih�liga argument om det sociala ansvaret. Var fanns den sociala aspekten n�r politikerna beg�rde att kommunens bolag skulle anst�lla flyktingar inom ramen f�r de statliga instegsjobben? Vi politiker kr�vde att Telgekoncernen skulle anst�lla 25 personer � hittills har man inte anst�llt n�gon. Var fanns den sociala aspekten n�r politikerna beg�rde att Telgekoncernen skulle ge flyktingar praktikantplatser? Endast 8 flyktingar fick praktik i Telgekoncernen fast man hade lovat 78 platser. Om man ser �ver hela kommunens verksamhet har man levererat omkring 200 f�rre praktikplatser �n utlovat. Och nu detta med byggbolag. Varf�r inte leverera de tidigare utf�stelserna f�rst? Innan man b�rjar leka i n�sta sandl�da.

Kristdemokraterna st�r, tillsammans med Folkpartiet, ensamma om att vara kritiska i den h�r fr�gan. Man undrar vilka bl�ndverk som f�tt andra partier i kommunstyrelsen att f�r en stund blunda f�r de grundl�ggande principerna om lika konkurrensvillkor och �ppna upphandlingar. �vriga partier har tiden fram tills n�sta kommunfullm�ktigesammantr�de p� sig att r�tta till detta snedsteg.

Robert Halef,
Gruppledare Kristdemokraterna S�dert�lje

Fler och billigare parkeringsplatser

Thu, 17 Sep 2009 00:00:00 +0000

Fler och billigare parkeringsplatser

Vi har f�tt tydliga indikationer fr�n S�dert�ljes medborgare och handlarna i centrum att det nya parkeringssystemet med zoner och h�ga avgifter inte fungerar. Handlarna intygar att kundstr�mmen minskat och att butiker kan tvingas l�mna S�dert�lje centrum. Vi kristdemokrater oroas av detta. Vi vill ju ha ett levande centrum som �r till gagn f�r medborgare, bes�kare och handlarna som driver sina n�ringsverksamheter d�r.

De omkring 75 nya parkeringsplatser som i skrivande stund tillskapas i Kringlangaraget �r sj�lvklart ett bra tillskott som vi kristdemokrater st�djer till hundra procent. Vi vill ocks� p�skynda byggnationen av parkeringsplatser bredvid gamla Fr�lsningsarm�ns lokaler vid Tom Tits Experiments. Men vi �r r�dda att detta inte r�cker f�r att fylla parkeringsbehovet i centrum.

F�r att inte v�rt centrum ska riskera att d� ut under oket av de nya h�ga parkeringsavgifterna m�ste kommunen agera utan on�diga f�rdr�jningar f�r s�nkta parkeringsavgift. Det m�ste bli ett slut p� experimenterandet med ett bilfritt centrum. F�r med bilarna f�rsvinner �ven m�nniskorna. Och med f�rre m�nniskor i centrum s� blir det s�mre kommers. Det kan vi inte st�lla upp p�. V�r m�ls�ttning �r att det ska vara billigt, mycket billigare �n idag, att parkera i S�dert�lje centrum och i n�rliggande omr�de. V�r m�ls�ttning �r att det ska finnas fler parkeringar, m�nga fler parkeringar i framtiden.

I S�dert�ljes n�rhet finns enorma k�pcentrum som konkurrerar med v�rt centrum om attraktivitet f�r kunderna. Dessa har endera l�gre parkeringsavgifter eller inga avgifter alls. Det �r en sv�rkn�ckt konkurrensf�rdel som vi inte borde bjuda de lokala handlarnas konkurrenter p� bara f�r att tillfredsst�lla v�r egen experimentlusta.

S�dert�ljes parkeringspolitik m�ste utg� ifr�n att vi medborgare ska vistas i centrum, ist�llet f�r att som idag, utg� ifr�n att m�nniskor inte ska vistas d�r. Med en parkeringsavgift p� 15 kronor i timmen i cityk�rnan tillh�r vi de dyraste kommunerna i hela l�net och motsvarar bl� zon i Stockholms innerstad, som ocks� kostar 15 kronor i timmen.

Kristdemokraterna vill se fler parkeringar, kraftigt s�nkta parkeringsavgifter och ett system med p-skiva. Det f�rslaget har vi nu l�mnat �ver till kommunfullm�ktige i hopp om att f� en majoritet bakom f�rslaget.

Robert Halef,
Kristdemokraterna

Alliansregeringen r�ddar S�dert�lje

Mon, 14 Sep 2009 00:00:00 +0000

Alliansregeringen r�ddar S�dert�lje

Nu kommer pengarna till kommunerna. Det blir inte lika mycket som den socialdemokratiska innertrion Sahlin, �stros och Bodstr�m efterlyst. Det blir mer! Alliansregeringen har �terigen visat att den prioriterar v�lf�rdens k�rna; v�rd, skola och omsorg.

Nya statliga medel kommer att f�rst�rka ekonomin i kommuner och landsting under kommande kris�r. Bara i S�dert�ljes fall r�r det sig om 64 miljoner kronor, som med v�rbudgetens tillskott ger 109 miljoner n�sta �r.

Utan alliansregeringens extra miljoner hade Anders Lago (S) tillsammans med v�nstern och milj�partiet tvingats att chockh�ja kommunalskatten med uppemot en krona per hundralapp. Nu slipper kommunledningen g� in och l�nsa pension�rernas och barnfamiljernas bankkonton.

Alternativet till en skattesm�ll hade kanske varit �nnu v�rre f�r S�dert�ljeborna. Det handlar om att tvingas sk�ra ned verksamheterna med ungef�r 250 tj�nster inom f�rskola, skola och �ldreomsorg. Den v�nsterkroken kan Lagos lag nu h�lla tillbaka.

Det �r gl�djande att inget av ovanst�ende skr�ckscenarier beh�ver bli verklighet. Det �r f�rst�s av yttersta vikt att kommunens ekonomi inte befinner sig p� fallrepet n�r vi inom Allians f�r S�dert�lje g�r oss beredda att ta �ver efter de r�dgr�na.

Genom regeringens ansvarsfulla krishantering finns det idag ett rej�lt ekonomiskt utrymme att st�dja S�dert�lje och �vriga 289 kommuner. Totalt har (M), (FP), (C) och (KD), inklusive tidigare satsningar, f�rst�rkt kommunsektorn med 38 miljarder kronor, j�mf�rt med 2006 �rs niv�. P� det h�r s�ttet v�rnar vi jobben och v�lf�rden.

�V�lkommet, men det r�cker inte�, s�ger kommunstyrelsens ordf�rande i en kommentar. Han l�ter som grin-Olle, som f�tt strumpor, m�ssa och halsduk ist�llet f�r leksaker p� julafton. Det vore mer kl�dsamt om Lago presenterade en h�llbar ekonomisk framtidsvision ist�llet f�r att gn�lla p� den regering som precis r�ddat honom fr�n s�mnl�sa n�tter.

Allians f�r S�dert�lje vill ist�llet rikta ett stort och hj�rtligt tack till regeringen, som gett oss arbetsro att reda ut kommunens ekonomi inf�r n�sta mandatperiod.

Senare i h�st ska vi besluta om S�dert�ljes budget f�r n�sta �r. D� �r det viktigt att lyfta blicken bortom de statliga bidragens tid. Vi f�r inte f�rlita oss till att staten alltid ska finnas d�r, som en r�ddare i n�den. Med en annan regering skulle pengarna f�rmodligen ha slarvats bort p� bilaff�rer och annat � att d�ma av v�nsterkartellens l�fteskarusell.

D�rf�r kommer ordning och reda i kommunkassan h�gst p� listan inf�r h�stens budgetf�rhandlingar.

MARITA L�RNESTAD (M)
MATS SILJEBRAND (FP)
TAGE GRIPENSTAM (C)
ROBERT HALEF (KD)

Fler och billigare parkeringsplatser

Wed, 9 Sep 2009 00:00:00 +0000

Fler och billigare parkeringsplatser

Kristdemokraterna vill se l�gre parkeringsavgifter och ett system med p-skiva, exempelvis enligt nedan:

Med anledning av ovan anf�rda yrkar jag att kommunfullm�ktige beslutar

att fler parkeringsplatser tillskapas i och i n�rheten av S�dert�lje Centrum
att ett system med P-skiva inf�rs
att parkeringsavgifterna justeras till en l�gre niv�, enligt Kristdemokraternas f�rslag:

� Gr�n Zon: Idag 15 kr/tim, �ndras till 10kr/tim
� Bl� Zon: Idag 10kr/tim, �ndras till 5kr/tim
� Gul Zon: Idag 5kr/tim, �ndras till 2kr/tim
� Vit Zon: Idag 2kr/tim, f�rblir 2kr/tim
� L�rdagar: Fri parkering i tv� timmar med P-skiva
� S�ndagar: Fri parkering

Robert Halef
Gruppledare Kristdemokraterna

Svar: Vi st�r inte offside

Wed, 2 Sep 2009 00:00:00 +0000

Svar: Vi st�r inte offside

Svar p� Rickard Fagerlund inl�gg i SP fredagen den 21 augusti

I vintras slog de n�varna i bordet. Det var en kvartett hederv�rda S�dert�ljeambassad�rer som f�tt nog av kommunens skamfilade rykte, med brott och br�nder, svaga skolresultat och n�rmast arktiskt f�retagsklimat i varum�rket. I ett upprop manade Anne Cheng-Ernfelt, Rickard Fagerlund, Lars-Erik Forsg�rdh och Per From medborgarna och politikerna till handling.

Med nedsl�pp i S�dert�ljeposten den 21 augusti g�r f�rre hockeybasen Rickard Fagerlund comeback p� arenan. Det �r h�rda puckar, men precisionen sviktar. Alliansen st�r inte offside i samh�llsarbetet. Vi f�r matchen �ver hela planen � mest i offensiv zon. Vi bj�d in till samtal och redovisade vad vi gjort och hur vi g�r vidare.

I december f�rra �ret v�ckte Alliansen ett skarpt f�rslag i kommunstyrelsen. Det trygghetspaket som vi drivit igenom i budgetf�rhandlingarna skulle f�rdubblas, fr�n 7,5 till 15 miljoner. F�rslaget f�ll i god jord hos S-V-MP, men de ville fundera vidare, det g�r man fortfarande. F�r�delsen i Weda och Hovsj�, sekunder fr�n en ny katastrof vid Ronnaskolan, otaliga bilbr�nder � allt vittnar om att det nu beh�vs mer konkreta insatser �n n�gonsin tidigare f�r att f� lugn och ro i stugorna.

Ungdomar m�ste ha fasta punkter och vuxna f�rebilder. Det �r en f�r�dande uppfostran att l�ta barn och ton�ringar driva runt och testa gr�nserna f�r vad samh�llet tolererar och polisen hinner med. Fritidsg�rdarnas personal, nattvandrare och f�ltare �r den sociala kontrollens sista utposter.

Vi lokala politiker �r inte bakbundna. Vi kan frivilligt v�lja att l�gga st�rre kraft p� socialt f�rebyggande arbete � eller tvingas ta till h�rdhandskarna med lagen som tillhygge. Kommunens dyraste individ �r en15-�rig olycka som sitter inl�st. Sluten ungdomsv�rd kostar 1 666 g�nger mer �n en plats p� fritidsg�rd.

Vi har sett hur omr�den utan ordnade ungdomsaktiviteter f�rvildas. N�r fritidsg�rden i Fornh�jden st�ngde f�r ett par �r sedan gick det riktigt illa. G�ngmentaliteten spreds som svininfluensa och flockarna b�rjade bete sig som galna kor � med attacker p� allt och alla i samh�llets tj�nst; ambulanser, brandk�r och polis. Detta �r fullst�ndigt oacceptabelt!

Allians f�r S�dert�lje g�r skillnad. P� v�rt initiativ har vi st�rkt resurserna till skolan med en l�sa-skriva-r�kna-garanti. Vi har nu en skolakut som tar hand om elever som beh�ver intensivkurs i ordning och uppf�rande. Kunskapsm�len kommer att utv�rderas tidigare och oftare.

Socialtj�nsten har akuta personalproblem, men vi har verkat f�r fler socialsekreterare f�r att d�mpa arbetsbelastningen och d�rmed minska antalet on�diga och illa utredda kostnader. Barn- och ungdomsmottagningarna har ocks� f�tt tillskott med bland annat coachning och f�ltverksamhet, som resulterat i mer individuella planer f�r utbildning och arbete.
Alliansen har vidare sett till att sm�f�retag ska ges b�ttre chanser att l�mna anbud. Den n�rmast f�niga handelpolicyn h�ller just nu p� att malas ned genom kommunens kvarnar. Med modellen One-Stop-Shop vill vi samordna all service till f�retagen.

Rickard Fagerlund ger ocks� en skopa �t Pension�rspartiet, som enligt honom bytt sida f�r att dess p�verkansm�jligheter i opposition inte varit s�rskilt stor. H�r har vi tv� fel i en och samma tankeg�ng. PP har hoppat av Alliansen, men det har inte bytt sida. PP har under denna mandatperiod varit representerat i de flesta kommunala n�mnder och bolagsstyrelser, med f�rste vice ordf�rande i �ldreomsorgsn�mnden. Utan samarbete i Alliansen hade utdelningen blivit noll (0). I sak har ocks� PP vunnit geh�r f�r praktiskt taget alla sina hj�rtefr�gor, alltifr�n m�tesplatser f�r �ldre, trygghetsboende till �ldreombudsman. D�r det trasslat och f�rsinkats �r det S-V-MP som kan knytas till bromssp�ren.

Vi uppskattar Rickard Fagerlunds inspel och engagemang och skulle g�rna vilja m�ta b�de honom och andra engagerade ambassad�rer p� nytt. Det kan finnas en del fr�getecken att r�ta ut.

MARITA L�RNESTAD (M)
MATS SILJEBRAND (FP)
TAGE GRIPENSTAM (C)
ROBERT HALEF (KD)
BERIT LAGERWALL (PP)

Nytt byggbolag st�r p� rutten grund

Thu, 27 Aug 2009 00:00:00 +0000

Nytt byggbolag st�r p� rutten grund

Under Almedalsveckan tidigare i somras presenterade Anders Lago (s) ett nystartat byggbolag tillsammans med Peab. Inget ont med avsikterna bakom bolaget. Men kommunen ska inte sam�ga n�got byggbolag tillsammans med det privata n�ringslivet f�r att konkurrera p� den redan h�rt konkurrensutsatta byggmarknaden. S� enkelt �r det och s� enkelt �r ocks� Kristdemokraternas besked i fr�gan. Att bolaget startades bakom ryggen p� �vriga politiker i kommunen l�mnar d�rtill en rad fr�getecken att r�ta ut.

Inget ont med avsikten bakom bolaget, som sagt. Arbetsl�sa byggarbetare ska f� jobb, ungdomar ska f� l�rlingsplatser och nyanl�nda flyktingar en m�jlighet till utbildning, praktik och arbete. Det kan man inte g�rna vara emot. Eller hur? Faktum �r att det under v�ren r�tt en bred politisk enighet i de inledande diskussionerna omkring ett projekt f�r nyanl�nda flyktingar med bakgrund som byggarbetare i sina heml�nder.

Sedan gick n�got snett. Kanske var Anders Lago i desperat behov av en politisk fr�ga med dignitet inf�r Almedalsveckan. Och av n�gon anledning hade samtalen med �vriga politiska partier upph�rt fram tills att konceptet offentliggjordes i Dagens Nyheter den 30 juni i �r. D� visade det sig att man beg�tt en hel del misstag i br�dskan, som jag ser p� saken.

Det �r inte en n�gon kommunal uppgift att starta byggbolag. Speciellt inte tillsammans med ett privat f�retag. I det h�r fallet har man dessutom satt alla regler om konkurrens och offentlig upphandling ur spel. Genom det uppl�gg som Anders Lago valde f�r projektet har man gynnat ett privat f�retag p� ett otillb�rligt s�tt. Vi kristdemokrater kan d�rf�r inte l�ngre st�dja projektet, hur god id�n �n varit fr�n b�rjan.

Kommunen borde f�rst�s ist�llet ha riktat sig till alla byggbolag p� den �ppna marknaden med ett erbjudande. I r�dande konjunkturl�ge l�r flera byggbolag ha varit intresserade av uppl�gget. Kommunen kunde d� ha samarbetat med ett eller flera frist�ende byggbolag som st�llt upp p� projektets riktlinjer och villkor, sj�lvklart utan kommunalt sam�gande. Sist men inte minst hade det f�rst�s varit kl�dsamt ifall det funnits en politisk majoritet bakom projektid�n innan den f�rverkligas.

Robert Halef
Gruppledare Kristdemokraterna S�dert�lje

Staten m�ste st�dja kommunerna

Mon, 24 Aug 2009 00:00:00 +0000

Staten m�ste st�dja kommunerna

Sveriges kommuner, d�ribland S�dert�lje, beh�ver �kat st�d fr�n staten i och med h�stens budget f�r att klara v�lf�rdens k�rna; v�rd, skola och omsorg och f�r att motverka kortsiktiga personalneddragningar som sp�r p� den ekonomiska krisen. Regeringspartierna tycks eniga i sakfr�gan - att ytterligare skattemedel ska tillf�ras kommunerna fr�n statlig niv�. Nu �terst�r att enas om det mest effektiva s�ttet att st�rka kommunernas ekonomi. Det kan r�ra sig om tillf�lliga statliga bidrag eller generella skattel�ttnader.

Det viktigaste menar jag, �r att s�kra v�lf�rdens k�rna f�r stunden, men att inte uppmuntra till sl�saktighet. Sl�sar kommunerna med pengar? Ja, �tminstone om man ska tro organisationen Svenskt N�ringsliv. I en nyligen utgiven rapport har de p�pekat att ett antal kommuner �kat sina utgifter med uppemot femtio procent utan att det g�tt till v�lf�rdens k�rna, exempelvis �ldreomsorg och skola. Under dessa omst�ndigheter kan man inte beg�ra att staten ska l�sa alla kommunernas ekonomiska problem. Kommunerna m�ste sj�lva v�nda p� varje sten f�r att f� en ekonomi som �r h�llbar �ver tid.

Sj�lvklart kan kommunerna spara mer �n man hittills gjort. Man kan effektivisera sina verksamheter s� att slutresultatet blir b�de billigare och b�ttre �n vad det �r idag. Men det sker inte �ver en natt, d�rf�r m�ste ett tillf�lligt st�d fr�n staten till kommunerna prioriteras h�gt i h�stens budget.

Ut�ver st�d till kommunerna f�resl�r Kristdemokraterna bland annat att inf�ra kreditgarantier till ny- och ombyggnation av bostadsomr�den med brett utanf�rskap och inf�rande av avdragsgilla g�vor till ideella �ndam�l. Men f�rst i k�n st�r pension�rerna. F�re ytterligare steg i jobbskatteavdrag och andra skattes�nkningar.

B�de statens och kommunens budget f�r 2010 m�ste pr�glas av att d�mpa krisens effekter p� ekonomin och bidra till att rusta samh�llet f�r framtiden med l�ngsiktigt h�llbara offentliga finanser.

Robert Halef
Gruppledare Kristdemokraterna S�dert�lje